I-landsproblem
Sitter och kollar på skrattnet och hittade listor med i-landsproblem som visar att mina största störningsmoment i livet klassas som just i-landsproblem. Här kommer de som passar in på mig bäst:
Störande saker, eller hur?
Skostorlek 46
Sitter och kollar på skrattnet och hittade listor med i-landsproblem som visar att mina största störningsmoment i livet klassas som just i-landsproblem. Här kommer de som passar in på mig bäst:
Störande saker, eller hur?
..blev inte riktigt där jag hoppats på. I torsdags ringde jag till stället där jag varit på intervju och frågade hur det gick. Jag fick då svaret att de inte var klara ännu och att de skulle försöka bli klara under dagen men allra senast under fredagen. Strax efter 18.00 ringde han upp mig igen och sa att jag haft lite otur. Jag var en av de två som de hade tänkt ta tillbaka och prata med lite mer men så hade det ringt en kille tidigare den veckan som jobbat med den här typen av jobb i 10 år. Så de tog in honom på en intervju och bestämde sig för att anställa honom. Så det var ruggigt pissigt tycker jag.
I onsdags började jag jobba på turistbyrån istället. Och det känns verkligen så, istället. Om jag inte hade fått komma på den där intervjun så hade det säkert känts bättre att börja jobba här, men nu är jag bara sur för att det inte vart nåt med det andra jobbet så det här känns bara segt och tråkigt. Det är väldigt lite att göra här (man hinner sitta och skriva blogginlägg på arbetstid) så jag hoppas att det drar igång nu till veckan när vi ska släppa biljetterna till AIK-matcherna. För just nu känns det som att det måste hända nåt om jag ska orka jobba här till december (as if I have a choice). Men det är förhoppningsvis bara en down-period som går över så småningom.
I helgen var vi till Umeå och det var kul i alla fall. Vi lämnade Thilde hos farmor och farfar och åkte ner på fredagkvällen och hem igen på söndag. En helg med shopping, umgänge, mat, godis, film, luftmadrass och galna katter som inte lät en sova.
Nu är det 45 minuter kvar tills vi stänger här och sen får man gå hem. Måste försöka hitta på nåt kul på kvällarna nu när det känns så trist att jobba.
Nej, de har inte ringt angående jobbet där jag var på intervju idag heller. Börjar kännas som att det nog inte blir något av det. Visserligen sa de att de skulle höra av sig innan mitten av den här veckan, alltså imorgon onsdag, men som jag skrivit tidigare så känns det som att om jag är aktuell så borde de ringt mig i början av veckan och de andra som inte fått jobb efter det. Men man ska väl inte ge upp innan man vet att det är kört så jag fortsätter hoppas.
Imorse ringde de från turistbyrån och frågade om inte jag skulle komma och jobba idag. Men på det schemat som jag fått mailat till mig så stod det att jag skulle jobba ons, to och fredag. Undrade litegrann när jag såg det varför jag inte skulle jobba något mer men de sa i telefon för ett tag sedan att de skulle ha någon praktikant den här veckan också och att det skulle bli rätt fullt vid datorerna så jag tänkte att det kanske berodde på det. Men tydligen så hade de tänkt att jag skulle jobba idag men glömt skriva det på mitt schema. Så så kan det gå.
Idag har vi, eller mest jag, varit duktiga och slipat på Thildes säng som ska målas. Har kört allt som går slipa med maskin nu och nästa gång blir det att gå lös med ett vanligt sandpapper på alla trånga ställen (det roligaste jobbet) så det lär nog dröja några dagar innan man ids det. Dessutom har ju Jessica erkänt i sin blogg att hon vill att det ska gå långsamt så att hon hinner vänja sig vid tanken på att hennes bebis börjar bli stor.
Nu ska jag gå och sova så att jag inte är dödstrött första dagen på jobbet, börjar inte förrän 9 men ändå. Hade tänkt skriva i bloggen lite tidigare men min kära fru har haft datorn heeela kvällen så det har inte gått så bra.
Sov gott!
Idag har jag gått och väntat hela dagen på att det ska ringa på min mobil angående jobbet där jag var på intervju. Men icket! Jag fick vänta förgäves. Det pendlar hela tiden från att jag tror att jag ska få det till att jag inte kommer att få det. Men det är väl kanske normalt, samtidigt har det aldrig känts lika viktigt som nu. Det är lite skumt, jag har ju redan klart med ett heltidsjobb fram till december. Så det betyder väl att jag verkligen vill ha det där jobbet. Får hoppas på att det ringer imorgon istället.
Igår jobbade jag min sista dag på campingen. Det var, om möjligt, ännu mindre att göra än tidigare dagar. Så det känns skönt att det var sista dagen, tiden går så sakta när man inte har något att göra. Eftersom jag jobbade sista dagen igår och inte börjar på T-byrån förrän på onsdag så har jag varit ledig idag. Jessica däremot har varit tvungen att jobba, började kl 12 och slutar snart. Fast hon var inte så sugen tror jag. Satt hela förmiddagen och pratade om att hon skulle ringa och sjukanmäla sig för att hon skar sig i fingret igår.
Det första som vi tog oss för idag var att åka till Thildes dagis strax innan 9. Hon har ju inte varit där på flera månader och snart börjar Jessica skolan igen så vi hade tänkt att fara dit några gånger innan dess så att hon vänjer sig vid stället igen. Dessutom var det fotografering där idag, så de ville att alla barn skulle komma dit. Väl där så hann vi nästan bara in så blev vi ombedda att lämna Thilde och fara igen eftersom det inte brukar gå så bra att fotografera när föräldrarna är med. Varken jag eller Jessica tyckte att det kändes speciellt bra, men okej, vi prövar väl. Men vi hann inte vara borta så länge förrän de ringde och sa att hon inte var så glad, hade gråtit sen vi for. Så då åkte vi såklart tillbaka och då blev allt bra. Då kunde hon springa runt och leka och hålla på. Så vi får nog se till att fara dit fler gånger innan det är dags för henne att vara där själv.
På eftermiddagen idag åkte jag och Thilde till campingen för att köra trampbil, något som hon tyckte var en riktigt hit. Det dög inte att stanna och gunga en stund och nästan inte heller att hoppa på den stora hoppkudden som var så roligt tidigare. Nej, det skulle trampas runt så det var ju kul att hon gillade det. (Pappa hade inte så tråkigt heller)
Nu ska jag gå och fortsätta tvätta och försöka städa undan litegrann. Sen blir det till att göra mat innan Jessica kommer hem. Ska prova göra nåt som förhoppningsvis blir supergott, men man vet ju aldrig, eller hur?
Idag jobbar jag. Och det är väldigt lite att göra. Precis som alla andra dagar den här veckan. Tiden har mestadels gått åt till att sitta och spela online-spel för att ha något att göra.
Idag ska vi på dop. Det är Jessicas kusin Esther som skall döpas. Det ska bli kul, har inte hunnit se den lilla varelsen ännu. Och sen efter dopet blir det middag hos Ingela & Jocke i Medle och det blir nog också trevligt. Vet inte vad vi ska äta bara, hoppas på grillat eller nåt sånt men eftersom jag inte hört någonting från min fru så blir det säkert surströmming (my favourite?).
I onsdags var jag på en två timmar lång anställningsintervju. Det är nog den längsta jag varit på och någonsin kommer att vara på. Dessutom kändes det inte som att den tog så lång tid. Visst, vi pratade en hel del men två timmar kändes väldigt länge såhär i efterhand. Men förhoppningsvis betyder det att jag är intressant för jobbet, annars skulle de väl inte orka prata med mig så länge? Kommer att få besked senast onsdag hur det går och jag hoppas verkligen att jag får jobbet. De hade kallat fem stycken till intervju och av dessa skulle de välja ut en eller två som skulle få komma tillbaka och prata lite mer (som om det skulle behövas) och eventuellt göra ett arbetsprov. Så jag hoppas att de ringer i början av veckan. Hör man inget förrän onsdag så blir det nog inget jobb eftersom de borde kontakta den/de som är intressanta i första hand. Så jag hoppas att det ringer på måndag. Hoppas, hoppas, hoppas!
Nu är det bara 45 minuter kvar tills jag slutar. Har bara jobbat 9-13 idag, skönt det i alla fall.
Jag är på jobbet. Började 06.30, var här 06.40. Öppnade dörrarna kl 07.00. Klockan 08.00 hade jag checkat ut en gäst, tagit betalt för fyra bröd, surfat på internet i 15 min och lagt patiens i 20 min. Värt! Jag hade kunnat ligga hemma och sova istället, för när man har a-kassa får man betalt för det också. Ska återgå till patiensen nu, eller kanske gå och äta frukost i 50 min. Sov gott!
Jo det verkar vara så för oss. Allt löser sig alltid, no matter what. Kan vara farligt att leva efter den filosofin men det verkar ju stämma. För någon kväll sedan satt jag och Jessica och pratade om att jag måste fixa ett jobb och tror ni inte att jag fick ett idag! Jag behövde inte ens söka det utan blev uppringd av chefen på campingen som också är ansvarig för turistbyrån och erbjöd mig jobb från 20 aug till mitten av december på just turistbyrån. Okej, det är ingen tillsvidaretjänst men det är ju ett jobb i alla fall. Så det känns bra att inte behöva oroa sig för att vara arbetslös på ett tag.
Sålde nästan kukSaaben idag också. Var några ryssar och kollade på bilen. De hade ett bärplockarföretag i Lycksele och skulle köpa 2-3 bilar idag som de behövde. Den enda av dem som pratade svenska sa att bilen var mycket intressant men att de skulle kolla några andra bilar också, bland annat i Umeå. Så de åkte iväg och ringde aldrig upp. Jag skickade ett sms för en timme sedan och frågade om de hittat några bilar och jo, det hade de. Men det kan ju vara så att de hittade en nästan lika bra bil i Umeå och insåg att det är närmare till Lycksele från Umeå än att först köra till Skellefteå igen. Jag vill i alla fall intala mig det så kom inte och säg nåt annat. Men hade jag fått sålt bilen idag också så hade det varit en riktig toppendag.
Tänkte klaga lite på vädret också men det gör min kära fru så bra i sin blogg så jag ids inte beklaga mig. Tragiskt är det i alla fall.
Sitter och slötittar på Armageddon på 6:an. Hur många gånger har man inte sett den filmen, åtminstone slutet? Men när Jessica kommer tillbaka från promenaden med Helena blir det kanske att se nån annan film, om hon nu orkar det. Vi kanske hinner se en halv i alla fall innan hon somnar :)
Ska jobba imorrn igen, kvällspass. Kommer säkert att bli lika slappt som vanligt, har varit väldigt lugnt i sommar på campingen faktiskt. Alla går runt och väntar på att jobbet ska dra igång på allvar och nu är ju säsongen snart över. Lite märkligt.
Vi hörs!